Tekniken bakom

Sajtkollen låter dig enkelt testa prestandan på en webbsida. Bakom sajtkollen.se körs en uppsättning testverktyg som besöker den webbsida som anges och analyserar den. Den här sidan förklarar i mer teknisk detalj vad som används för att skapa Sajtkollens rapporter.

Webbläsare

För att göra mätningen använder vi Sitespeed.io för att skapa en instans av Chrome som hämtar webbsidan. Genom det verktyget kan vi simulera en ”vanlig” Chrome på samma sätt som en webbläsare skulle bete sig på en vanlig dator.

Referens

Sajtkollen beräknar poäng och visar mätare i rapporten baserat på siffror från HTTP Archive. Utifrån genomsnittsvärden på sidors tyngd och antal resurser i HTTP Archive har Sajtkollen gränsvärden som ger poängavdrag för sajter som går över dessa värden.

Sidans totalpoäng

En undersökt sida får en totalpoäng på mellan noll och hundra poäng. Poängen beräknas utifrån fyra parametrar, vars resultat viktas enligt Sajtkollens bedömningsformel. Syftet med Sajtkollen är att visa på vikten av att skapa optimerade och snabba webbplatser, vilket gör att vi ger höga poäng till sajter som går snabbt att ladda ner och rendera, och låga poäng till sajter som tar lång tid att ladda ner och rendera. Det betyder också att små webbsidor med lite innehåll automatiskt har lättare att få höga poäng än stora webbsidor med många bilder och andra externa resurser. Sajtkollens poängsiffra är alltså ett mått på den förväntade användarupplevelsen utifrån ett hastighetsperspektiv.

Några av våra största svenska webbplatser tillhör stora mediebolag som har webbsidor med väldigt många resurser, dels med eget innehåll men också med många resurser som hör till annonsnätverk. Dessa sidor är väldigt tunga, tar lång tid att ladda och rendera, och får därför låga poäng i Sajtkollen.

Sidans totalpoäng ger också en bedömning i form av Sajtkollens lagerkrans – vit, brons, silver eller guld. Poäng på 90 eller högre ger guldkransen, poäng över 80 ger silver, poäng över 70 ger brons och alla lägre poäng ger en ofärgad krans.

Vår algoritm för att beräkna totalpoängen på sidan är i version 1.0 och agerar idag enligt följande:

  • Tid: Den totala tiden från första requesten görs till sista requesten har laddat färdigt. I denna inkluderas också den tid det tar för browsern att ladda ner alla resurser som sidan kräver – externa bilder, javascript, CSS-filer och så vidare.
  • Tyngd: Den totala mängden data som behöver laddas ner till browsern för att visa sidan, i megabyte. Denna inkluderar alla externa resurser. Genomsnittlig tyngd för sidor i HTTP Archive är 1950 kB, så sidor som väger mer än så får poängavdrag här.
  • Anrop: Hur många anrop som krävs för att generera den kompletta sidan. Varje resurs såsom bilder, javascript, CSS-filer kräver ett anrop till en webbserver. Ju fler anrop, desto långsammare sida. Genomsnittligt antal anrop för sidor i HTTP Archive är 93, så sidor som gör fler anrop än så får poängavdrag här.
  • Komprimerade: Andel av de textbaserade resurserna som används som har skickats från sin webbserver med kompression. Att komprimera textfiler som skickas till browsern snabbar upp överföringen. Här ger vi poängavdrag för alla resurser som skulle kunna vara komprimerade men som inte är det. Mätaren visar hur många resurser som inte är komprimerade.

Observera att algoritmen kommer att utvecklas vidare och förändringar kommer att ske i beräkningsmodellen i takt med att vi ser fler tester på Sajtkollen, och kan göra nya bedömningar kring vilka egenskaper på en webbplats som ska ge vilka poäng.

På djupet

Utöver att analysera innehållet på sidan tittar vi på domänen som används och hostingen.

  • Var i världen står webbservern? Informationen fås via Maxminds GeoIP2.
  • Vilken registrar används för domännamnet? Denna information hämtas via IIS egen whois-data.
  • Är domänen DNSSEC-signerad? Informationen kommer från DNS.
  • Går webbservern att nå över IPv6? Vi gör ett försök att ansluta till webbservern över IPv6, får vi över huvudtaget svar blir det ett ”Ja” här.
  • WordPress-version. Om den testade sidan använder WordPress och dessutom berättar vilken version av WP som används via meta-taggar, så visas WP-versionen för webbsidan här.
  • Har sidan infekterats av kända malware? Google safe browsing API används för att undersöka om sidan är listad i Googles index över ”farliga” sidor.
  • Topp 5 nyckelord. Vi tittar på texten på den testade webbsidan, räknar orden och tar bort de vanligaste bindeorden ur svenskan. Resultatet är de vanligaste orden på sidan, vilket kan ge en fingervisning om hur sökmotorer uppfattar ordens relevans.
  • Hur ser sidan ut? Med hjälp av CasperJS, PhantomJS och ImageMagick ändrar vi viewport i webbläsaren och tar tre skärmdumpar. Storlekarna vi använder för att simulera en laptop, en surfplatta och en mobil är 640×960, 1024×768 och 1366×768.